Ledvärk

Mare mare (?), vad gör man en söndagsmorgon? I morse vaknade jag med en osedvanligt ond nacke. Mest troligt berodde nackontet på att jag hade stjälpt i mig 8 öl igår och sovit på ett onormalt sätt. Jag har kommit fram till att det är väldigt sällan som man är helt symptomfri. Det är ofta så att en sjukdom avlöser en annan eller att en krämpa avlöser en annan osv. I mitt fall medför detta att jag inte har kunnat träna på hela den gågna veckan. Jag som MÅSTE träna så att jag kommer i lite bättre form innan Nepal. Fast mitt nya liv som husse har iaf gjort så att jag har varit ute och gått en hel del. Mina tidiga morgonpromenader har visat mig att det finns en hel en värld av människor som är ute och motionerar eller vattnar hunden i morgondimmans dunkel. Jag som alltid har trott att alla sov lika mycket som jag.

Här är en liten film som jag filmande idag när vi i familjen var ute på picknick...

Det var en så pass fin höstdag så jag trotsade backfyllans ångestladdade lättja och tog mig samman, släpade mig ur sängen, renade kroppen både invärtes och utvärtes och följde sedan med Malin och Snusan på en promenad i solen. Malin hade fixat ihop massäck med mackor och varm choklad. Det var längesen man var myspappa och satt på en stubbe i skogen och drack varm choklad. Det gjorde susen mot bakfyllan... Trodde jag! För nu när jag kom hem så blev jag helt mosig i huvudet och har knappt orkat förmå mig att äta middag ens. Ser fram emot lite soffhäng med en bra film. Jag har tyvärr sett färdigt Dexter nu. Eller hunnit ikapp. Så det blir inget av det ikväll utan nu måste jag vänta en hel vecka för att få se hur det går för min favoritmassmördare. För er som inte ser/sett Dexter så kan jag varmt rekomendera den. Handlar om en kille som är brottsplatsanalytiker samtidigt som han är seriemördare. Utspelar sig i assnygga Miami och har en skön myspsykopatisk dialog.

Ta hand om er, var ni än är!