I fredags var jag och Malin på teater och såg Jag är en fågel nu med Klungan (gänget bakom Mammas nya kille på P3). Jag har aldrig skrattat så mycket någonsin. Eller jo, kanske när jag sett på Arrested Development. En snutt från Klungans tidigare föreställning:
Folklivsfanatiker Job Andersson förekom även i Jag är en fågel nu. Fast då som en handdocka sittandes i en annan mans (som låtsades buktala) knä. Så otroligt skruvat.
Nu är det bara några dagar kvar till avresanmot Nepal. Och tenta imorgon! Ska bli skönt att få det bortgjort så jag kan koncentrera mig på Nepal nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar