Tentalättnad

Idag hade jag min avslutande tenta i Dryckeskursen. Jag hade pluggat sådär lagom mycket så att man inte kunde vara helt lugn innan. Men sen när jag väl fick se frågorna så blev det hela en klackspark. En stilla månskenspromenad längs kunskapens strandpromenad. En demonstration i övermänsklig kompetens. Kort och gott en munsbit, vackert inlindad i fjärilstunn, krispig tryffelmaräng som jag slukade med en gourmands glupska aptit. Eller jag är ganska säker på att jag uppnådde 50-procentsgränsen.

Imorgon är det onsdag, sen är det torsdag och lagom till torsdagkväll kommer jag sitta på ett flygplan någonstanns ovanför Turkiet, sippa på en Gin & Tonic och knapra jordnötter (Anton, min resekamrat, tål inte jordnötter. See the fun in it?).

Igår i Boston Tea Party pratade Tomas (heter han så den där fysikern?) om onändligheten. Rymdens oändlighet alltså. Niklas vet vad jag menar när jag säger att han hade snott hela sin teori från oss. Vår oändlighetsteori är vida känd i krokarna kring Öjebyn. Kort så går den ut på att om rymden är oändlig, då finns allt som är teoretiskt möjligt att det skulle kunna finnas. Det finns alltså inte bara liv på andra planeter, det finns OÄNDLIGT mycket liv på andra planeter. Och det finns dessutom OÄNDLIGT många ställen där man pratar precis som vi, ser ut precis som vi osv. Och hela det här resonemanget hade han snott av oss och berättade för hela svenska folket i TV igår. Jag blir så förbannad. Vi kunde ha revolutionerat världen, men någon hann före!

Förresten, vad hände med Burma? Blev rött ute eller?